Välkommen till min sanning
En del utav det förflutna kan man inte ändra på,Vissa kan förtränga.
Det kommer jag aldrig kunna göra.
Jag kommer påminnas om allt, vareviga dag, blickar som blir äcklade
folk som pratar och undrar.
Jag är precis som alla andra, förutom det att jag har ärr på mina armar
Men som en kompis till mig sa
'' Varför har du gjort sådär? Fast jag ska ju inte säga något, jag har också ärr. Bara det att jag har färg i mina.''
Tatueringar, Nästan alla jag känner har det.
Same shit. Det är fortfarande ni som valt att gå igenom smärtan med dom,
jag har valt smärtan på ett annorlunda sätt.
Jag kan skämmas över hur jag förstört min kropp, men det är endå ett val jag gjort i livet.
Det är ju jag själv som förstört mig, varför ska jag ångra någonting som jag valt.
jag får leva med det här, men kom ihåg.
jag är precis som alla andra, jag tänker inte skämmas och gå i långa tröjor som täcker allt.
Det här är jag, det här är mitt liv, mina bekymmer.
Xoxo
Nu har det gått 6 månader sedan jag rörde min arm, jag är stolt.
Skiter i er, mitt liv,min blogg, skriver vad jag vill.
fuck off ni som har problem med detta.
